Jakt betraktas av många som en syssla för män. Men att hantera ett vapen, sitta på pass eller gå med drevhundar är inget som är avhängigt av Y-kromosomen. Ett framgångsrikt initiativ för att få ut fler kvinnor i skogen är JAQT.
Idag är 6,5 procent av Sveriges jägare kvinnor, men det finns troligen stor potential för tillväxt. Därför finns JAQT. Förkortningen JAQT står för Jagande aktiva kvinnor i tiden, och är ett nätverk för kvinnor som är medlemmar i Svenska Jägareförbundet. JAQT finns representerat i nästan varje länsförening inom Jägareförbundet, och utvärderar med två års mellanrum förbundets arbete med att få fler kvinnor att börja jaga.
För perioden 2015-2016 hade JAQT som målsättning att lyckas med följande, i samarbete med Jägarförbundet:
rekrytera minst 1 000 nya kvinnor
kvinnor skulle ha minst lika högt ”nöjd medlems-index” som män
minst 20 procent av alla ledamöter i styrelser samt instruktörer och ledare skulle vara kvinnor
Hur har det då gått med dessa mål?
- Rekrytera 1000 nya kvinnor – detta mål uppnåddes inte, men Anja Kjellsson, konsulent för JAQT, säger att det är fullt möjligt att rekrytera mellan 500 och 600 nya medlemmar. Över lag ökar antalet jagande kvinnor, om än inte så snabbt som JAQT och Jägareförbundet skulle vilja.
- Nöjd medlems-index – detta mål uppnåddes 2016.
- Minst 20 procent kvinnor i styrelserna, samt bland instruktörer och ledare – där ser det olika ut. I förbundsstyrelsen är idag tre ledamöter av tio kvinnor, men länsföreningarna har ett snitt på 17 procent.
Många som har jagat länge har så att säga jakten i blodet. De kanske har föräldrar eller släktingar som jagar, äger jaktmark eller har en barndomsvän som gör det. Men idag, när intresset för jakt är större än på länge, är det många stadsbor som vill börja jaga men som inte har den här traditionen. Då kan ett nätverk vara till stor hjälp, oavsett vilket kön man har.